tisdag 19 augusti 2014

Babysim och storlek 39

När vår prematura lilla Älva fick en aning hull och hennes blåsljud på hjärtat försvann tog vi med henne på babysim, för det hade vi hört var bra.
Det var i ett  skruttigt litet badhus i den stora staden. Och alla föräldrar var hurtiga och käcka utom jag och den finska simfröken var mycket sträng.
Och bebisarna simmade under vatten utom min för jag ville inte släppa henne. Och finska fröken utropade "Pah! Snart er hon ingen pebis längre, snart väljer hon sina egna kläder!" Som om detta skulle få mig att släppa taget.
Nu har 13 år gått och Älvan väljer sina egna kläder. Och mina ögon tårades en aning när de senaste skor hon köpte var i stl. 39. Hennes fötter är större än mina och hennes kropp längre än min. Och hon får simma fritt, under och över vattenytan. Men jag släpper henne inte ur sikte. Aldrig. Hon är fortfarande min bebis innerst inne. Alltid.

söndag 17 augusti 2014

Att ha varit mamma i 13 år

Nu har jag varit mamma i 13 år. Och min 13-åring kan nästan allt. Förutom att höra vad jag säger, vara utan sin mobil, planera sin tid, plocka ur diskmaskinen självmant, köra bil, tjäna pengar. Ja okej då hon kan verkligen inte allt. Men hon tror att hon kan.

söndag 3 augusti 2014

Jag vill inte snacka skit om mina barn, men..

idag har de varit i väg med kompisar på badutflykt under andra vuxnas uppsikt medan jag och maken stannat hemma. Jag har hunnit städa, tvätta, fixat en administrativ surdeg samt haft flera konversationer med maken utan att bli avbruten en enda gång!
Men nu kan ungarna komma hem igen. Så jag inte hinner vänja mig vid att få göra saker i min egen takt..