lördag 18 maj 2013

Om att det händer mycket nu och om att det inte händer nåt alls och om en klänning som sprack

Jag bytte ju jobb och därmed bytte jag en daglig pendling på cirkus 30 minuter till 3 timmar. Än så länge har det varit värt det men jag har ännu tid att ångra mig eftersom jag är tjänstledig.

Antingen lämnar jag hemmet vid 07.00 och kommer hem vid 19.00 eller så lämnar jag hemmet vid 08.00 och är hemma vid 20.00 eller 22.00.

Alltså hinner jag inte med så mycket annat än att jobbapendlaochumgåsmedminfamilj. Vilket vissa i min omgivning verkar ha svårt att förstå.

En f.d kollega skickar ett mail där hon undrar om hon sårat mig på något sätt eftersom vi nu aldrig ses. Mitt svar till henne blir att vi MYCKET SÄLLAN setts privat utan på jobbet och eftersom jag nu bytt jobb så är det naturligt att vi inte ses så ofta...

En annan f.d kollega skickar ett sms om att hon önskar äta lunch med mig och hon undrar om jag ALLTID reser till den stora staden under vardagarna eller om jag har tid att umgås..Och mitt svar blir att ja, jag reser varje dag till den stora staden eftersom jag jobbar HELTID..

Man saknar inte kon förrän båset är tomt..

Så mitt sociala liv ligger på is. Men i mitt yrkesliv utvecklas jag och roar mig. Och mina älskade barn utvecklas i en rasande fart. Och jag hinner nästan inte med.

Och mitt i alltihop så har det varit släktfest och firande av min far och bonusmor som fyllde lite jämt. Och massa musikaliska släktingar sjöng för dem och jag höll ett tal och den klänning jag hade på mig den sprack. Sprack för att ju slutat snusa och i stället börjat äta!

Och snart kommer det väl lite skattepengar tillbaka och då ska jag köpa mig en egen dator och kanskekanske blogga igen..

Puss

5 kommentarer:

  1. Låter himla slitsamt, men trivs du är det bra :)

    SvaraRadera
  2. Åhh....var det vintage klänningen från Alice som sprack?
    Lite lätt korkade ex-kollegor....
    Jag hoppas du snart får lite kortare dagar, det behöver du. KRAM!

    SvaraRadera
  3. Ibland kan det vara knepigt och veta hur man egentligen vill ha det. Hoppas att du hittar det som känns rätt för dig och din familj. Skönt att höra att du verkar må bra, även om en och annan söm spricker ibland.

    SvaraRadera
  4. Nog första gången jag hoppas att någon utanför familjen får tillbaka på skatten...

    SvaraRadera

Blir glad av en kommentar! Ibland svarar jag på den, i bland inte. Men glad det blir jag.