Boken om mig skulle heta "På livsfronten intet nytt".
- Jag blir fortfarande fetare.
- Skägg och hårpåbröstet har efter en viss tids frånvaro dykt upp igen.
- Jag har fortfarande inte renoverat ett enda rum i mitt hus.
- Jag besöker min älskade mormor alldeles för sällan, men nu har jag just kommit hem från ett besök hos henne och ville skriva något som förmedlar min känsla för henne och beskriva hur underbar hon är trots att hon knappt ser eller hör eller minns längre. Men sådana poetiska ord lyser med sin frånvaro.
- Hemmet är stökigt.
- Tvättkorgarna som var tomma när jag reste iväg igår håller på att fyllas igen.
iaf ngt med lite sol! kram!
SvaraRaderaJo den heter så...boken. Vi läste den på högstadiet....den var väl sådär. ;)
SvaraRaderaSå länge solen bara fortsätter lysa kan man fortsätta gå omkring utan något vettigt att göra...
SvaraRaderaIbland önskar man att det inte hände något nytt.
SvaraRaderaTro mig - jag vet vad jag pratar om.....
Den läste vi i skolan. Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var konstigt att författaren hette Maria när han var en man
SvaraRaderaVa, har du inte läst Remarque´s klassiker? Då borde du göra det. Skynda dig till närmaste bibliotek! Den är inte vare sig tjock eller svårläst, men får läsaren att inse det meningslösa och fasansfulla med krig. Dessutom kan den ge inspiration till egna ord, om det nu är så att dom har gått och gömt sig. Din känsla för din fina mormor har du redan lyckats förmedla, det är inte mängden av ord som har betydelse, det är känslan bakom, och den fick du fram på direkten.
SvaraRaderaÄr barnen friska, huset beboeligt, mannen närvarande? Då har du några viktiga ingridienser till att beskriva ett bra liv. Att man omöjligt kan se ut som 20 hela livet är nog en realitet som man blir tvungen att acceptera. Köp en pincett av bra kvalitet och dra bort de irriterande hårstråna, det svider lite men är övergående.
Det av dig som jag lärt känna genom att följa din blogg visar på en varm och humoristisk person som sätter sin familj i första rummet. Kan det vara så att barnen håller på att gnaga av navelsträngen och deras mamma har tappat fotfästet en aning?
Skit i orden som inte vill komma, du är väl inte ekonomiskt beroende av dom, ta en promenad alldeles för dig själv, låt tankarna komma och gå utan krav på resultat.
Ja, herremin je´ vilken moralpredikan det här blev då. Du kan ju alltid radera bort det. Ha en bra söndag i vilket fall som helst!
Läste På v-fronten som ung och kastade mig över Livsgnistan också av E M R. Den skildrar koncentrationslägrens fasor med samma energi som helvetet på västfronten. Veckan efter såg jag en notis i tidningen att E M R just köpt en grej av Picasso i guld och garnerad med rubiner för hur mycket pengar som helst. Det kändes lite skumt på nåt sätt.
SvaraRaderaIbland vet man inte hur bra man egentligen har det vännen :-)
SvaraRadera