torsdag 18 oktober 2012

Jag är ond

Jag är nog ond.

En vän som är lärare lägger ut en bild på FB. Hennes elever har skrivit en skylt, att hon är "värdens bästa lärare".

Och jag vet att hon är hur bra som helst. Ändå så vill jag så gärna skoja, fråga vilken lärare barnen har när de inte kan stava till världens.. Men jag gör det inte. Humor kan så lätt missförstås.

Och en annan vän bombarderar FB med hur kär hon är. Och hur fantastiskt livet är. Blandat med olika citat från olika "livsgurus". Till henne har jag bara lust att skriva "Och?" Eller "kammatilldigochblivuxen". Men jag gör det inte. Humor kan så lätt missförstås.

Och i ett anfalla av glädje och sentimentalitet beskriver jag på FB att jag har tur. Tur som känner människor som är riktigt bra. Och så klart så blir det gilla och kommentarer. Och jag får sådan lust att svara, det gällde inte dig.. Men jag gör det inte. Humor kan lätt missförstås.

Så antingen borde jag låta bli FB. Eller byta humor. Eller fortsätta hålla käften. Eller typ dö.

Fast dö får man inte göra. Inte så länge man har barn. Och det kommer jag ju ha. Hur länge som helst. Tills jag dör. Dör på riktigt.

9 kommentarer:

  1. Känner igen mig i dina tankar!

    SvaraRadera
  2. Jag tror inte ett dugg på att du är ond, det är nog snarare depressionen som talar. Tror att du är intressant, rolig och underhållande. Behöver egentligen inte ens tro det, jag läser ju din blogg. Kvick och humoristisk med en touch av ironi, helt i min smak. Det är dock inte alls bra att du mår som du gör. Kräv att din läkare gör någonting!! Det är inte meningen att man ska sjunka ända ner till botten innan någon hjälper en att andas!

    Kramar
    //solsippan

    SvaraRadera
  3. Jag vet att du inte är ond och jag är fortfarande orolig för dig. Däremot fick jag ett riktigt skrattanfall när jag läste vad du skulle vilja skriva på FB, särskilt det sista exemplet.

    Dö i förväg får man absolut inte göra när man har barn och sen brukar det komma barnbarn som man känner ansvar för, så då går det inte heller. Jag vet en man i min närmiljö, far till fyra barn, som gick händelserna i förväg. Det var oerhört fegt av honom och jag kan efter flera år fortfarande inte förlåta honom. Däremot är vi många som önskar att han hade fått en bättre vård när han var deprimerad. Men man lämnar inte sina anhöriga så där.

    Har du provat att äta de där dunderstarka D3-vitaminerna (2000IE, finns att köpa i hälsokostaffärer)? Det kan vara en billig och enkel metod att må bättre under den mörka årstiden då vi har svårt att bilda just D-vitamin.

    Kram!

    SvaraRadera
  4. För det mesta är jag lika positiv, kreativ och fnattig på fb som i bloggen men vissa "vänners" uppdateringar får mig att vilja kräkas!
    Allra helst de som bara pepprar med förtiåttatusen gulliga smilande gubbar eller hjärtan efter var och varannan status!
    Kram på dig :) <3 osv osv...

    SvaraRadera
  5. Allra värst är dom där som lite klädsamt tycker synd om sig själva för nånting som dom egentligen är helnöjda över. Då vill jag bara skriva som dina exempel. Tyvärr händer det att jag gör det.
    Och nu känner jag att jag ska köpa dom där D3pillren.

    SvaraRadera
  6. Vad du än gör så byt inte humor!

    SvaraRadera
  7. Du vet att du är underbar va? Ond och underbar.

    SvaraRadera
  8. Jag tycker att Solsippan har rätt.

    SvaraRadera

Blir glad av en kommentar! Ibland svarar jag på den, i bland inte. Men glad det blir jag.