En historia om pepparkaksgubbar i lussetåget blev helt plötsligt en möjlighet för gemene man och gemen människa att skrika ut värnandet om våra traditioner. Mörka krafter blåser under debatten.
Lippe beskriver det så bra.
Jag själv reagerade på pepparkakshistorien. Jag ansåg att det var en fånig grej jämfört med att asylsökande får bo under ovärdiga förhållanden i vårt land, vilket jag tyckte var en större och viktigare nyhet.
Men den nyheten fick inget genomslag. Kanske för att den var för komplicerad. Kanske för att den inte stämde med vår syn på vårt land.
Och helt plötsligt skriver människor jag respekterar och tycker om upprop om att vi måste värna våra traditioner, att människor med andra religioner och ursprung måste acceptera det. Som om dessa människor verkligen ifrågasatt det. Det var en skolfröken som startade det hela. Ingen muslim. Inte vet jag vad hon hade för intentioner, men de var säkert goda. Även om det blev lite fel.
Samtidigt som vivillbehållavåratraditioner ropas ut kontrollerar polisen de som "plankar" på tunnelbanan. Inte för att hjälpa SL. Utan för att på så sätt kunna stoppa människor och kontrollera att de får befinna sig i vårt land. Att de inte är papperslösa flyktingar. För då åker de ut.
Och Tobias Billström strider i EU. För att det ska finnas en "stoppknapp". Om för många människor från ickeEUländer söker asyl i Sverige ska EU kunna dra in visumfriheten.
Det är kallt nu. Riktigt kallt.
Jag tycker fortfarande att det är fånigt att man inte ska få säga negerboll eller negerkyss, att Fazer måste ta bort sin lilla söta svarta flicka från lakritskartongen. Fåniga är också de svenska (kvälls?)tidningar som tar upp och förstorar "fel" saker istället för viktigare saker. Allra fånigast är nog de som inte orkar eller vill reagera när det händer saker som kanske i sista ändan berör oss alla.
SvaraRadera