Jag har mött folk med jägarexamen som påstår att de är jägare för att få vara ute i naturen.
Pyttsan! Man kan väl vara ute i naturen utan licens. Och att stå still på älgpass verkar vara en sisådär kul naturupplevelse.
Jag har även mött militärer som säger att de är det för att de vill ha ett aktivt utomhusjobb. Håhåjaja.
Måste man vara grönklädd, ha vapen och lyda/ge order för att få vara ute. Parkförvaltningen kanske kunde vara ett alternativ?
Därför äälskar jag min vän M. Hon har nyss tagit jägarexamen. Så att hon kan skjuta av räv som tar hennes höns. Och kanske även hjortjäveln som förstör hennes trädgård.
Det kanske inte är riktigt tillåtet. Vad vet jag. Men befriande ärligt av henne att stå för sin examen i jakt. Inget pjosk. Det gillar jag.
Och när döttrarna är i tonåren och fjunläppiga mopedister knackar på vår dörr, då tänker jag hyra in M som dörrvakt. Eller ännu bättre kanske skaffa ett vapen själv...
Nejdå, du kommer att bjuda in den fjunläppige och ta honom till ditt hjärta för att sedan sakna honom när dottern byter till en ny med mera fjun.
SvaraRaderaHåller med Cici här...Man saknar dem när de försvinner, fast det kommer nya som är lika bra!
SvaraRaderaMen fjunläppar kan vara rara :-)
SvaraRaderaAnnars, en eloge till M!
Du kommer att klara av fjunläpparna alldeles utmärkt utan bössa. Men du vet var det finns en om du behöver förstäkning.
SvaraRaderaOch tack för elogen Fru Venus.
/M