Det fanns en tid då jag rökte. Ett paket om dagen. Röda Prince. Sedan började hosta mycket. Då gick jag över till Marlboro Light. Som alla missbrukare försökte jag lura mig själv.
Men Blå Blend, det rörde jag aldrig. Det ingick inte i min image.
Sedan ett gäng år tillbaka så röker jag inte längre. Vilket har fått mig att förstå att jag måste ha luktat skunk tidigare. Röksminkochparfym, det var min doft. Hur stod folk ut? Fast när jag tänker efter så luktade vi nog alla likadant. Jag och mina rökande vänner. Huvva.
Snus är bättre.
SvaraRaderaGrattis till den nyfödda bloggen!
Den som inte börjar röka behöver inte försöka sluta, brukar jag säga.
SvaraRaderaHar aldrig gjort det och tänker inte börja.
Ja, rökare luktar ibland skunk.... ;)
Hej! Grattis till ny blogg och till rökfritt!
SvaraRaderaHittade dig via Madlar! :)
SvaraRaderaJag har rökt de märken mina förälsker har rökt. Prince var godast, och den förälskelsen gifte jag mig med. Jag kommer aldrig att röka igen, och det sörjer jag ibland. Men jag lever kanske längre med mannen jag älskar...
SvaraRaderaMaria H
Jag kan tala om att Mannens nysnusande liv luktar......också.
SvaraRaderaDet är nästan så att man vänder som om och glor på folk som stinker av tobaksrök, men då får man besinna sig och komma ihåg att man själv luktade så där en gång i tiden, när nästan alla andra också gjorde det.
SvaraRaderaFy fasiken vad det måste ha varit plågsamt för de få icke-rökare som alltid måste finna sig i den där odören.
I dag påpekade jag för mina vattengympakompisar att man blir riktigt upprörd när man någon sällsynt gång hittar en fimp på marken. Då ska man ha i minnet att vi bor på landsbygden. I stan är man nog mera van att se stumparna på gator och trottoarer.