Att städa är ett äventyr!

Jag väntar besök. Ett övernattande sådant. En av besökarna har astma. Så då borde jag ju städa en aning.

Jag börjar med att damma. Jag (vi) äger 5-6 dammtrasor. Inte för att vi är pedantiska, utan för att alla jäävla dammtrasor försvinner någonstans. Och att vi äger dammtrasor är icke för att vi är renliga utan därför att vi städar så sällan så det BEHÖVS att dammas när vi väl får till det..

Så steg ett är att hitta en dammtrasa och att damma. Det tar en stund.

Steg två borde vara att dammsuga. Men så är icke fallet i denna familj. För först måste ALLA gamla strumportidningarochannatkrafs plockas upp från golvet.

Svetten börjar sippra. Men jag har ett mål. Att städa.

Sedan plockas dammsugaren fram. Det låter enkelt. Men är det inte. Inte i denna familj.
Ty maken har använt dammsugaren när jag varit bortrest. Så den är liksom gömd. På ett hemligt ställe. Och han har vänligt nog dammsugit upp massa byggdamm. Men då måste dammsugarpåsen bytas. Och de påsarna ligger också på något hemligt ställe.

Till slut är dammsugaren i gång. Frenetiskt.

Sedan är det dags att torka golv. Men när jag inte hittar varken moppskaft eller mopp, då ger jag upp.

Torka golv, det kan man väl göra en annan gång. Eller?