Ingen kedja är starkare än den svagaste länken, sägs det.
Det kan nog vara sant. Tanken med det uttrycket är väl att man ska ta hand om varandra. Eller nåt.
Men den svaga länken kan vara en aning irriterande. Om man till exempel är på kurs så är det antingen den svaga länken, eller den där som älskar sin egen röst, som avbryter föreläsaren med omständiga frågor. Särskilt när kursledaren säger "några ytterligare frågor, innan kaffepausen?". Då är svaga länken där och ställer en lååång fråga, medan alla andra sitter och skruvar på sig.
När kaffepausen är slut samlas alla utom svaga länken för hon/han har missuppfattat tiden. Så då sitter alla där och väntar. Väntar på svaga länken.
Och då kan jag tänka att det skulle vara lättare utan svaga länkar. Men det är en fascistoid tanke, så den suddar jag snabbt ut. För fascist, det är jag inte.
Och då tänker jag i stället att jag borde få semester. Vila upp mig lite. Så att jag har ork och tålamod med alla sorters länkar. För i vissa sammanhang, då är det ju jag som är den svaga länken. Och någon annan gång så är det du.
Så klokt skrivet! Men det är attans svårt att se sig själv som den svaga länk vi alla är ibland. Jag tror att jag ska printa ut den här texten och mina arbetskamrater.
SvaraRaderaPrinta på!
RaderaJag håller med Singelmamman! Är det OK att sätta upp ditt inlägg på anslagstavlan på jobbet när jag kommer tillbaka dit?? Någon gång....
SvaraRaderaSätt den på anslagstavlan du. Eftersom du längtar till jobbet hoppas jag det blir snart.
RaderaPå pricken likt en i mitt arbetslag. Det finns säkert en på varje arbetsplats. Inte vågar jag sätta upp det på anslagstavlan men det hade kanske gett resultat. kram
SvaraRaderaJag kan tycka som du, men ibland kan jag också uppskatta den där svagaste länken. Hen ställer dom där dumma frågorna som ingen annan vill ställa, särskilt inte jag, för ingen utom den svaga länken vill avslöja att dom inte förstår. Att försena kafferasten är förstås nästintill oförlåtligt.
SvaraRaderaVisst är det märkligt hur man mot bättre "vetande" kan bli så irriterad på dem att man är på väg att krypa ur skinnet.
SvaraRadera