Jag är ingen tävlingsmänniska. Tvärtom. När jag förlorar (vilket händer ofta) i spel och lek(sport har jag inte tävlat i sedan grundskolans gympatimmar) så rycker jag på axlarna.
Men nu har jag blivit besatt. Av ett spel på min ajjfån. Wordfeud. Ett alfapetliknande spel. Och jag förlorar stort. HELA TIDEN. Trodde ord var min grej. Men så verkar icke vara fallet. Trodde även att jag inte äger en vinnarskalle, men det är också fel. Ett jävla parti kan jag väl ändå få vinna!!
Ska bara lära mig att i WF räknas "uh" och "öh" som ord..
Under sommaren har maken påbörjat renovering av hallen. Det ska läggas klinker och värmeslingor. Det tar tid. För det ska rivas gammalt golv och gjutas rätt underlag. Och mellan varven håller maken på med sina andra otaliga projekt plus jobbar på sitt avlönade arbete. Men nu börjar det närma sig. Snart kan klinker läggas. Ty maken har tagit en extra semestervecka nu innan skolstart för barnen.
Då frågar maken helt plötsligt om vi ska hitta på något under hans semester? Kanske åka bort några dagar.
Och här står jag med hallinventarier i hela huset och balanserar på en planka när jag ska passera hallen. Och tycker inte alls att det där spontana som jag saknar ibland passar särskilt bra just nu..
Jag har en promenadrunda på 5 kilometer som jag försöker gå dagligen. Det har hänt att jag även lufsar någon kilometer då och då. Jag gillar mina promenader. Även när jag egentligen inte alls har lust att gå. En gång ville familjen haka på. Det var första och sista gången.
De pratade oavbrutet. I 5 kilometer! Nu är det familjeförbud på mina promenader. En knapp timme om dagen kan jag väl få vara ensam? Maken har fått följa med några gånger, på nåder. Om han lovar att lyssna på talbok eller musik i sina lurar och håller käften.
För övrigt funderar jag på att skriva en bok om hur det är att vara mor till en tweenie. Fascinerande period. Kanske ska jag sedan skriva en bok om hur det är att vara mor till en tonåring. Om jag inte brutit ihop innan dess.
Och har du orkat dig igenom hela denna text och undrar vart rubriken kommer in i bilden, så är det vår familjs uttryck för lite gott och blandat. Snott av Galenskaparna när de gjorde sketcher om olika idrottsgrenar. Passande i dessa OS tider tyckte jag.
Nä, promenera ska man göra själv. Det har jag också insett. Då ska det vara tyst. Och man ska gå i sin egen takt, inte väntapå någon som inte håller samma tempo eller försöka hänga på nån som har ett för högt tempo. Och så vill man slippa någon som gör pauser och börjar plocka blåbär då och då. Så det så. Slut på utläggningen.
SvaraRaderaJag orkade läsa :) Män! De är ta mig f-n från en annan planet!
SvaraRaderaWF, du lär dig, jag förlorade jämt i början, mycket är ju tur också. De mest konstiga ord funkar, men vissa helt normala går inte!
Wordfeudandet tar sig och så måste man vara lite smålömsk och sitta och räkna ut poäng. De där DW-rutorna o.s.v. kan ge oanad utdelning.
SvaraRaderaPå tal om män; min karl vinner tammetusan JÄMT över mig i Wordfeud.
Irriterande alltså...
Fastnat för Ruzzle än då? :)
SvaraRaderaAtt gå ut och gå med gubbarna är bortkastad tid!
SvaraRadera