Framförallt så är adopterade släktingar sådana som jag själv valt, inte prackats på mig.
För några år sedan adopterade jag en tant. Hon är fantastisk. Hon har:
- Sytt medeltidskläder till döttrarna när de skulle på medeltidsfestival.
- Sytt vackra dock kläder.
- Sytt små sommarkjolar och klänningar som döttrarna har älskat.
- Gett oss fantastiskt god egenkokad saft gjord på rabarber och på vinbär.
- Gett oss kantareller. Hon hittar ALLTID svamp när det är säsong.
- Sytt, målat, skapat tillsammans med mina barn, som älskar henne.
Har hon en syster som vill bli adopterad?
SvaraRaderaVilken bra tant!! En sån ska jag leta upp :-)
SvaraRaderaHaha! She´s a keeper!
SvaraRaderaSåna tanter är guld värda!! :)
SvaraRaderaVilken fantastisk bra adoption! Köstar de nåt?
SvaraRaderaHur nära släkting man än är... svampställena behåller man för sig själv! Jag är ledig för adoption bara jag får behålla svampställena för mig själv! Å andra sidan har jag världens sämsta lokalsinne, så om jag blir adopterad måste även min väninna med GPS:en bli påhängsadopterad!
SvaraRaderaVisst är det fantastiskt att man kan välja som vuxen. Jag adopeterade en syster, på indianers vis. Hon är känslomässigt min syster och vi har så roligt när vi träffas och förstår varandra utan ord.
SvaraRadera